Mother I'm coming home

Vid midnatt gar taxin mot flygplatsen och vid 04.30 imorgon bitti (01.00 svensk tid) gar flyget mot Sverige. Adjo alskade Indien, vi ses snart igen.

Slutet av resan

Det borjar narma sig slutet, jag befinner mig just nu i Goa, Palolem, dar jag startade denna fantastiska resa for tre manader sedan. Pa fredag morgon aker jag hem till Sverige. Det var otroligt skont att komma tillbaka hit till Palolem, hit dar jag kan gatorna och kanner igen mig och dar manniskorna minns mig. Trots att Goa inte ar helt min kopp te, sa var det lite som att komma hem. Och mitt guesthouse verkar glada att ha mig tillbaka, liksom flertalet sota servitorer runt om pa restaurangerna. Ibland har jag en prick mellan ogonbrynen, bindi kallas det, och manniskorna blir glada och ger mig fina komplimanger.

Berattade jag om nar jag testade saris i Varanasi? Alla i sarisbutiken stirrade, givetvis, men nar snubben som snurrade in mig i allt tyg var klar med kreationen (han var sjukt javla duktig, det ar en konst att knyta saris) blev alla till sig och jag blev kallad Indian queen. Haha. For att vara lite osvensk sa kan jag vara arlig och beratta att jag ar gjord for att bara en sari, satt valdigt fint. Synd att jag inte investerade i en. Jag kom och tanka pa detta igar kvall nar min servitor borjade mumla om att han sett mig i en sari. Eller sa sa han att hoppades se mig i en sari.

Naval. Gottfolk, det ar min forsta dag som 23aring, da far man lov att vara lite sjalvgod. Jag ar dessutom pa benen idag, har legat i feber och haft risig mage, men fick lite bittra ortmediciner igar av en ayuvedisk doktor som ska gora susen, sa nu ar jag glad!

Sjung in varen och ut och demonstrera!
Ljus och karlek, ses snart.
Elba

Tack moder Ganga

Jag lever! Tack fina moder Ganga. Jag har nu doppat mig i den heligaste floden av dem alla, samt dessutom akt forsranning langs floden, aventyr aventyr, jag forvanar mig sjalv.

Rishikesh, apor och Ganga

Inte sa pjakig dag for att vara sondag. Jag klev upp kvart i sex och begav mig ut i friska luften. Jag och nagra enstaka manniskor var vakna. I en timme och 40 minuter promenerade jag tills jag hittade en gomd strand jamte Ganges. Gjorde forstas ett chaistopp pa vagen, chai to go, haha. Traditionellt sett sitter man kvar vid chaikiosken och njuter chai ur dricksglas. Men jag var otalig morgonen till ara, ville hittade den hemliga stranden som jag blivit tipsad om, darav chai to go. Val pa plats satte jag mig ner vid flodkanten och andades, valdigt fint och fridfullt, helt ensam, inte ens en apa i narheten, inte da. Jag stannade kvar ett tag, gjorde nagra solhalsningar pa stranden, TVATTADE mig i Ganges for forsta gangen (nu ar jag ren och helig) och borjade sedan att promenerade tillbaka. Halvvags hem dok storsta apflocken upp, hjartklappning hjartklappning, de flesta apor ar ju van manniskor, men fick en kansla av att denna familj inte var stormfortjust i mig. Tack och lov blev jag upplockad och raddad av tva vanliga sjalar fran Dehli. Pa motorcykel. Sa nu har jag akt det ocksa! Som jag skrev till en fin van: ibland far man overvaga sina risker. Vanligtvis later jag bli att bli upplockad av framlingar. 

Annars, borjar kanna mig som mig sjalv igen. Den har staden, Rishikesh, gor nagot med oss alla. Jag har knappt haft energi, det ar forst nu efter 1,5 vecka som jag ar fit for fight. Och manga som jag talat med har kant likadant, kanske ar det bergen, eller den spirituella energin som tar ett tag att vanja sig vid, vad vet jag. Forkyld var jag ocksa pa kuppen. Nu mar jag bra, bara lite svart att sova. 

Ljus och karlek

Elba

Summary

Var borjar man efter en evighet av tystnad? Jag befinner mig i skrivande stund i Rishikesh, luften ar frisk har, hoga berg och en helt annan Ganges som rinner igenom stan i jamforelse med Varanasi. Har ar floden nastan turkos och klar, strommen ar kraftig och det ar sa mycket renare an i Varanasi. Men sistnamnda var fascinerande, jag ar glad att jag akte dit. Fyra natter totalt var tillrackligt for min del, denna gang: smuts, flugor overallt, doda kroppar, trangt och mycket trafik gjorde sitt, men om man sag bort detta var atmosfaren speciell, pooja varje kvall (hinduistisk religios ritual), en rotur i floden var maximal meditation, tanda lotusljus for Shiva och sin familj och gamla vackra byggnader och en spannande promenad langs Ganges.

Pa tisdag morgon hoppade jag pa ett tag till Haridwar och Rishikesh, 18 h, eller snarare 24 totalt, kandes som tre. Jag alskar att aka tag har! Jag kommer verkligen sakna det. Dricka chai och samtala med dem du delar kupe med, forsaljare som dyker upp pa varje tagstopp och saljer snacks, chai eller lunch, timmarna flyger ivag. Det ar nagot sarskilt att somna och vakna upp i en ny stad. Tagstationerna i Indien sover aldrig, forresten.

Ashram och Kerala kanns som en evighet sedan, det var verkligen en bra erfarenhet, jag gor nog garna om det nagon gang, aven om det ar en provning, jag hade mina up and downs. Du fokuserar valdigt mycket pa dig sjalv och ovar pa att lata the ego go away. Bast var mitt karmajobb, varje kvall jobbade jag i "halsohyddan" dar jag stod och mixade juicer och veganshakes, hur roligt som helst. Vi var ett roligt gang dar och jag fick en ny bror fran Argentina. Jag gillade ocksa yogan valdigt mycket, och chanting, man blev valdigt glad av att sjunga.

Har jag forresten berattat om Nadja? Vi traffades ocksa pa ashramet, och sedan dess har vi rest ihop. Vi trodde att vi skiljdes at i Varanasi, hon akte till Agra och Taj mahal och jag mot Rishikesh, men nu ar hon har med mig! Vi borjade en ayuvedisk matlagningskurs igar som kommer paga i sju dagar, nu ska jag rora mig mot andra sidan floden dar jag bor och gora mig redo for skolbanken.

Ljus och karlek

Ashram life

Ute i varlden igen efter sexton dagar pa ashram, sahar sag mina dagar ut

05.20 Klockorna ringde for vackning
06.00 Satsang (gruppmeditation, chanting, prat)
07.30 Tea
08.00 Asana class(yoga 2 h)
10.00 Vegetarisk maltid i tystnad
11.00 Karmayoga (osjalviskt arbete)
12.30 Yogacoaching
13.30 Tea och frukt
14.00 Lektion
15.30 Asana class (yoga 2 h)
18.00 Vegtarisk maltid i tystnad
20.00 Satsang (gruppmeditation, chanting, prat)
22.30 Lampan slakt

Lever och mar bra, aterkommer! Imorgon gar flyget mot den heliga staden Varanasi. Ljus och karlek

Tag och nu mot ashram

I forrgar gjorde jag nagot som jag sett fram emot lange: jag akte tag i Indien!

Det ar lite klurigt med tagbiljetter, helst ska man vara ute i god tid och boka sin biljett nagon vecka innan. Men om man har motto att "go with the flow" ar det tamligen svart att planera i forvag. Jag lamnade hoga hojderna i tisdags och tog lokalbussar till Kannur i norra Kerala och val dar pa plats forsokte jag fa tag i en tagbiljett till Trivandrum i sodra Kerala. Givetvis slutsalt och sista minuten-biljetterna stangde sin forsaljning precis nar jag kom fram till servicedisken. Jag fick kopa en oppen biljett for typ 15 svenska kronor och val pa taget la jag pengar under bordet och fick en plats i nasthogsta prisklassen (som ensam tjej bor man kosta pa sin tagbiljett). Jag hamnade bredvid en indisk medelklassfamilj med bortskamda skrikande ungar. Tagresan borjade fem pa eftermiddagen nar det fortfarande var ljust ute, sa jag satt mest drommande och kollade ut over landskapet. Valdigt trivsamt med tag, jag alskar det. Nar morkret foll kunde jag omvandla min stol till sang och visst fick jag nagra timmars somn innan jag anlande till Trivandrum fem pa morgonen.

Trivandrum ar okej, inte mycket att hanga i julgranen, en stad med hog luftfuktighet och otroligt varmt. Men om nagra timmar lamnare jag stan och aker 30 kilometer utanfor till Neyyer dam - dar vantar livet pa ett ashram med yoga, meditation och annat som hor till.

Onska mig lycka till. Jag blir dar minst tre natter men forhoppningsvis tva veckor (om jag gillar det vill saga). Spannande spannande.

Ljus och karlek

Trekking

Jag har alltid trott att jag varit en stadsmanniska, jag har sett mig sjalv bo i en storstad, men for varje dag som gar glider jag langre ifran staden och dess trafik och drommer allt mer sallan om en lagenhet i Stockholm (eller nagon annan stad) och desto oftare om ett torp i Norrland. Jag forvanar mig sjalv och ger mig ut pa en atta timmars fotvandring, det bor tydligen en scout inom mig. Jag besteg Thadiyandamol, som ar hogsta toppen i Coorg. Morbror Kenneth, jag hoppas du ar stolt nar du laser detta! Fjallvandring nasta? I alla fall, efter ett hemligt tips fran en brittisk man hoppade jag pa diverse lokalbussar och flydde Mysore och efter fyra timmar befann jag mig 1 000 till 1 400 meter ovanfor havet bland kaffeodlingar. Ett fantastiskt stalle. Dar horde jag fagelkvitter och andades frisk luft, och som sagt, fotvandrade en hel del.

Mysore och godaste lunchen

Jag har precis atit en fantastisk lunch. Det finns ett stalle som LP aka Lonely Planet skriver om som heter Hotel RRR, har i Mysore, som serverar rykande farsk thalis pa bananblad. Du far flera olika grytor (hur mycket du vill), ris, saser och papadam-brod. Efter lunchen ar man helt proppmatt, lycklig och svettig. Jag at dar igar ocksa, och for forsta gangen nagonsin at jag hela maltiden endast med hoger hand. Lite nervost, gor jag ratt? Kollar alla indier pa mig nu och marker att jag ar varldens nyborjare? Gott och kletigt, framfor allt roligt. Vi borde ata mer med handerna i Sverige! Idag hade jag mer sjalvfortroende och verkligen njot av min lunch. Nam nam nam.

Mysore ar annars som en storstad i miniformat, jag som varit pa ganska lugna stallen hittills forsoker anpassa mig och lokalisera. Det gar hyfsat. Jag har inte hittat nagot yogastalle annu, men flertalet personer som utger sig komma fran yogastallen forsoker ragga upp en. Det galler att vara pa sin vakt.

Annars, hm. Ja, just ja. Jag har nu forlovat mig! Med mig sjalv. Fast for indierna som ar patrangande kor jag varldens basta historia om min karlek. Han ar hemma i Sverige och sliter hart infor kommande brollop. Haha.

Nu ska jag ut i varmen igen, nagon sa att det var 36 grader idag.

Ljus och karlek

Mot Mysore

Jag sitter nu i Hampi Bazaar och slar ihjal lite tid. Om cirka fyra timmar vantar an en gang en nattbuss, denna gang mot Bangalore och sedan vidare till ashtanga yogans hemort Mysore. Det ska bli valdigt spannande, aven om det ar lite sorgligt att lamna Hampi. Det har minst sagt varit en trevlig vecka har. De senaste fyra natterna har jag bott med Goteborgstjejerna pa andra sidan floden, i Virupapur. Jag har yogat varje morgon, varldens basta start pa dagen, jag har aven hyrt cykel och akt bambubat och badat i en sjo. Igar till exempel cyklade jag cirka sex kilometer, samt tog mig uppfor 600 trappsteg till aptemplet I VARMEN. Ma vara lite galet, men fick kredd av en spansk kvinna efter min insats "such a power woman, so strong, first biking and then the steps up here", sa fick massa ny energi och forsatte min cykeltur till en narliggande by. Fina dagar och trevliga luncher/middagar. Jag kommer sakna Hanna och Asa, men vi kanske ses i norr, annars i Svea.

Ljus och karlek

Hampi

Nagra bilder fran Hampi

Hampi Hampi, WOW

Indien blir bara battre och battre. Jag ar nu i ruinstaden Hampi. Helt javla makalost fint har och jag trivs som fisken i vattnet. Jag anlande i sondags morse efter en inte lika fantastisk bussresa, men jag lever och ar gladare an pa lange. Hela stan ar full av ruiner, tempel, monument och apor. I mandags promenerade jag flera mil, tog mig hogt hogt upp pa ett berg och tittade ut over hela staden, besokte olika tempel och pratade med random manniskor. Igar hyrde jag cykel och fick tva nya vanner som annars bor i Goteborg. Vi gjorde ett besok pa andra sidan floden, dit jag troligen flyttar imorgon, och besokte ett tempelomrade lite utanfor stan. Imorse mottes vi klockan 06.00 och tog oss hogt upp pa ett berg for soluppgang, foljt av ett lite annorlunda yogapass. Fina dagar.

Stan ar magisk.

Som en notis, nar jag fragade cykeluthyraren om vilket tid cykeln skulle vara aterlamnad, fick jag som svar "efter solnedgangen", bara en san sak, hur fint ar inte det?

Hej från Gokarna

Jag har nu lamnat delstaten Goa och befinner mig i Karnataka, Gokarna. Jag jobbar mig långsamt søderut och det blir bara varmare och varmare. Och fuktigare. Den mest behagliga timmen på dagen ar runt halv åtta på morgonen nar det inte hunnit blivit så varmt. Då passar jag på att ta en lång morgonpromenad. Jag har inte yogat på ett tag nu och saknar min styrketraning enormt mycket. Før varje dag som går førsvinner mina muskler successivt. Sorgligt. Men det fantastiska med kroppen ar val att den jobbar sig snabbt tillbaka till den ursprungliga formen, om man ger sig fan på det, vill saga.

Annars, det ar valdigt lugnt i Gokarna, folk ar experter på att ta det lugnt och slappa har. De roker val pa ganska friskt ocksa. Jag personligen foredrar ju ett aktivit liv, så det kryper lite latt i mig. Jag blir nog bara kvar har i någon natt till innan jag drar tio mil inåt landet till ruinstaden Hampi och dess varldsarv.

Nar jag anlande till Gokarna i tisdags, efter sisådar sex timmar buss, tog jag rygg pa några svenska unga herrar, eller, de tog snarare rygg på mig, men vilket fall som helst, kollade in diverse boenden och sprang in i ett annat svenskt gang som jag traffade forsta gangen i Palolem och darefter i Anjuna. Lite roligt. Ett valdigt harligt tjejgang från Ørebro. De stack dessvarre till Hampi igår kvall, men vi hann utforska Gokarnas stad tillsammans, samt uppleva festivalen Shivaratri igår. Bilder kommer! Forhoppningsvis. Lite latt kaos på festivalen, men kul att uppleva forstås.

Hoppas ni mår bra.
Ljus och karlek

Djungelhydda och nu lite lyx

Vad har hant sedan sist? Jag antar ratt mycket, i mandags tog jag lokalbuss, bytte narmare bestamt fem ganger innan jag kom fram till Anjuna i norra Goa, den forna hippieorten. Dar bodde jag i en djungelhydda fem meter ovan jord och traffade pa gamla hippies som entrade orten forsta gangen 1967. De berattade massa historier fran den tiden och pekade ut gamla karaktarer som acid-Erik. Traffade aven pa en yogis som jag hangde en del med. Upplevde en riktig Anjunafest, men som den pensionar jag ar rackte fem minuter innan mitt huvud bankade. Eller sa var det febern som fortfarande satt i. Jag blev lite sjuk i Anjuna, namligen.

Under onsdagen var det den kanda hippiemarknaden, dagen darpa hade jag fatt nog och flydde annu norrare. Jag ar nu i Mandrem.

Mandrem.
Ett sant paradis. Stranden ar enorm, och ren. Lugnt och fridfullt och mycket folk som kommer hit for att yoga och bara andas. Det ar annu inte sa expanderat har, valdigt fridfullt. Jag sover som en prinsessa.

Blir kvar tills... imorgon, nej tisdag. Darefter vantar Gokarna.

Kryddodling istalld pa grund av magsjuka. Peppar peppar, an sa lange haller jag mig kry. Det var den danska tjejen. Jag har istallet akt lokaltrafik hela dagen. En upplevelse i sig. Hamnade i Margao, sodra Goas "storstad". Allt var dessvarre stangt men at valdigt god dal pa ett lokalhak. Aventyr med fullpackad buss, jag ar helt bang i huvudet efter alla kurvor och tutande.

Note to self: Hall dig inne pa sondagar. Gator och strander ar packade med folk.

Ljus och karlek

Firar nu typ en vecka har. Dagarna flyger ivag, jag ater trevliga middagar med min tant som bjuder pa fantastiska historier fran hennes liv, jag utforskar ocksa narliggande byar och strander. Igar promenerade jag till grannstranden Patnem som ligger ungefar 30 minuter bort. Sjukt varmt, men otroligt fint, gick igenom sma byar och halsade pa lokalbefolkningen. At lunch pa ett ekologiskt stalle som heter Home. Palolem, dar jag befinner mig just nu, ar annars ganska turistigt, mycket svenskar, nastan sa att man spyr, dock ingen charterort, men en ort som vaxt otroligt mycket senaste aren och som manniskor soker sig till. Och det ar inte konstigt, det ar ganska dromlikt har. Jattefin strand. Imorse startade jag aven denna dag med yoga och efter klassen fick jag en ny van. En dansk tjej, men som pratar norska (tack och lov). Vi at frukost ihop och har sedan promenerat i flera timmar, bland annat till narmaste bankomat, som ligger 45 minuter bort by foot. Sa jag att det var varmt?

Jag hade planerat att dra mig till norra Goa imorgon, innan jag drar mig mot sodra Indien, men i och med att jag sprang pa denna danska tjej sa stannar jag nog en extra natt. Det blir troligen en utflykt till en kryddodling imorgon. Jag skulle ju go with the flow.

Nu ska jag ta mig en siesta, sov skitdaligt inatt. Mitt fonster vetter mot en skitig bakgard och jag tror en ko var dar och krafsade inatt, och dessutom tog sig indierna som bor bredvid min dorr en sup. Jag som trodde de va nykterister. Livet livet.

Ljus och karlek

Alive and kicking

Det ar pa tiden att jag skriver en rad eller tva. Hej hopp! Jag lever! Och jag befinner mig i Indien, om ni inte listat ut det. Jag som skriver heter Elin. Just nu ar jag i Palolem i Goa, sedan fem dagar tillbaka, perfekt stalle att borja min resa i Indien pa. Jag myser runt, ater fantastisk mat, promenerar langs stranden och ater middagar med varldens trevligaste *tant. Jag har precis haft mitt andra yogapass den har veckan, klockan atta imorse klev jag upp och drack vatten for att sedan knata mig in bland cocohuts (hyddor) och delta i ett Vinyasaflow-pass, en blandning av ashtanga och hatha yoga. Faktiskt valdigt bra, jag ska forsoka ga aven imorgon. Nu ska jag vidare och ata frukost pa mitt favoritstalle Café Inn, lat er inte luras av namnet, det ar inte alls nogon taskig kedja eller sa, utan hur bra stalle som helst, trevliga fruit shakes, sallader, fruktsallader och andra frukostalternativ.

Ljus och karlek
Elin-Elba


*En aldre kvinna i sina basta ar som har sa mycket att beratta. Hon ar helt fantastisk. Att benamna henne som tant ar bara i positiv bemarkelse.